Daniel hade tränat en del och hade beräknat att köra varje varv på 1 timma. Dom körde tre varv med varje varv på 16 kilometer. Starten var vid Oscarsbron – vid fallen – och Daniel start var kl 10.15. Jag lovade åka och ge honom lite stöd så jag var vid banan kl 09.45 – och placerade mig ca 6 km från målplats. Sanne och barnen Lukas och Josefin var placerade vid målplatsen så vi gav varandra tider osv. Första varvet gick på ca 58 minuter, andra varvet på 64 minuter – alltså nära precis 2 timmar. Nu började det bli besvärande varmt bara att sitta vid banan (som gick på gator med full trafik), och att slita med rullskidor såg plågsamt ut för många. När Daniel borde har dykt upp hos mig såg jag inte honom på den långa rakan. Inte 5 minuter ”försenad” heller, men vid drygt 10 minuter senare än beräknat kom han stakandes med bara en stav. Hans kommentar var att han ”fastnat med staven i en jävla gatubrunn” och brutit stavspetsen. I mål ändå med en totaltid på 3.14, vilket var bra. Och nu vet han hur banan är och fått lite rutin till nästa år, för då tror jag säkert han ska åka igen.
Med solglasögon och hjälm var det bara nummerlappen som gjorde att man kände igen honom när han stakade sig runt 4,8 mil.
